Enligt mig är svaret såklart : nej.
Nej och åter nej. Och jag tror inte det ens har med något att göra. Du kan ha samma mamma och pappa, vara uppvuxna tillsammans och ändå vara som dag och natt. Bara för att du legat i någons mage gör inte att du automatiskt har en underbar relation och ordet "släkt" eller "mamma" eller "syskon" gör inte automatiskt något fantastiskt.

Det finns familjer som inte ens pratar med varandra. Det krävs arbete,ödmjukhet och förståelse för att hålla ihop en relation. 
Du kan aldrig förvänta dig att något kommer utan att du jobbar lite för det.
Du kan inte vara den som aldrig ställer upp och alltid sviker, och sen tro att du ska få guld och gröna skogar tillbaka. Du kan inte fnysa åt och prata illa om och sen tro att du ska få respekt och kärlek tillbaka.
Du kan inte ha kakan och äta den.

Man gör val. Anser jag. Om vi ska ta ett exempel som alla förstår (kanske även du som lämnar elaka kommentarer här..) så säger vi såhär då: om jag är rent av elak mot någon, så förväntar jag mig att min omgivning säger åt mig att "så där var inte okej att göra."
Jag förväntar mig att krav ställs på mig i vardagen, att jag får ha saker att leva upp till. Att jag har rätten att välja bort det jag inte trivs med och att människor respekterar mig.
När jag märker att så inte är fallet är det inte konstigt att jag drar mig undan, för att jag inte vill gå in i konflikt med någon jag kanske anser beter sig såpas uselt så det känns lönlöst att ens försöka tala med personen i fråga.
Jag förväntar mig att de personer jag väljer att ha nära mig förstår mig och vill mig väl. Det vill säga; inte blir bundis helt utan grund med någon som gjort mig vansinnigt illa, inte pratar illa om mig med random människor för att vinna sympatier osv.
Detta är två saker jag inte tål. Ni kanske tänker "bara för någon har gjort dig illa så ska väl inte jag förbjudas att ha kontakt med denne". Svaret är nej givetvis förbjuds du inte att göra någonting, men du kan heller aldrig förvänta dig att relationen ska vara den samma.
Tyvärr. Jag är sån. Vilket också gör att jag går att lita på. Givetvis gör jag bort mig också. Alldeles för mkt men jag vet när jag behöver krypa till korset. 
Och det har jag lärt mig på grund av tio tusen misstag. 
Jag vill att alla ska vara som dom är. Att alla har rätt till sina principer, håll fast vid dom! Stå upp för dom. Lyssna på er själva, gör det som känns bäst i magen. 
Skaffa era systrar och bröder hela livet, hitta och grunda en egen stor familj med människor som vill just dig väl.
Ingen lycklig människa är elak mot någon annan, ingen människa som mår bra har behovet av att till exempel skriva hotfulla/elaka kommentarer till någon som de inte gillar! Jag förväntar mig att om du har problem med mig och inte kan hantera det konstruktivt, var då tyst.
Släpp dessa falska fasader. 
Det är osmakligt med falskhet.
Jag förväntar mig att människor är snälla emot varandra, och inte sviker varandra vind för våg.

Alla vill känna sig trygga, sluta då kämpa emot det genom att bete er illa.
Kom nära och stanna där, tål att det lätt kan bli konflikt om man är riktigt nära, men ta ochså in att den enkelt löser sig om man har kärlek som grund.
Hjälp dom som behöver hjälpas. Lämna ingen utanför. Plz